Förr
i tiden brukade gruvarbetarna i Japan sända ned en kanariefågel i gruvan för
att se om luften var hälsosam. Om kanariefågeln kom upp oskadd var luften bra.
Så börjar inledningen i boken ”Kanariefåglarna ryter” av Ingrid Franzon, en bok
som beskriver kemikaliesamhället vi lever i idag.
Anledningen till att man
använde kanariefåglar var deras känsliga andningssystem. Ett av världens
största kemikalieföretag DuPont (omsättning 38 miljarder dollar 2011) tillverkar PFOA som används vid
framställning av Teflon. De skriver i varningstexter ”Tyvärr kan dödsfall hos
fåglar förekomma vid tillagning med kokkärl med non-stickbeläggning. Därför bör
man alltid ta ut sina fåglar ur köket innan man börjar laga mat”, är ingen
tillfällighet och otaliga berättelser på internet bekräftar att det är normalt
förekommande. DuPont har varit indragna i otaliga kontroversiella åtal gällande vattenförorening och förgiftning.
I mars
i år intervjuades Monica Lind, miljötoxikolog och docent i miljömedicin vid
Uppsala Universitet, av ”Hållbar livsstil” på P3 om hur köksutrustningen
påverkar oss. Hon informerade att teflonpannor och non-stick är en form av
plast. Ytan blir lätt repad och när teflonpannan värms upp kan giftiga gaser
frigöras som är aggressiva mot andningsorganen, cancerogena och kan orsaka
plastfrossa/polymerfeber som ger influensaliknande symptom.
”A nightmare!”
utbrister Rick Smith som skrivit boken "Förgiftad" om materialet som bor i våra
stekpannor – bland annat. PFOA är i princip omöjligt att bryta ned i naturen,
vilket är orsaken till att det nu hittats i kropparna hos bland annat isbjörnar
i Arktis. PFOA som teflon i stekpannor och sockerkaksformar är lätt att känna igen, men kan även finnas i mindre kända former som i läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och – mer vanligt i Sverige – i vattenavstötande jackor. Inte sällan i varumärken som Canada goose och Gore-tex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar