Potatis - den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige!

Det finns en del frukter och grönsaker som man vinner mer på att byta mot ekologiskt, potatis är ett sådant exempel. Potatis är idag den mest besprutade jordbruksgrödan i Sverige.

Naturskyddsföreningen rekommenderar dig att välja i denna turordning:

1. Ekologiskt odlad potatis, gärna närodlad.
2. Ekologisk importerad potatis.
3. Potatissorter som Princess, Ditta, Matilda. Dessa är mer motståndskraftiga mot vissa insekter och behöver därför besprutas mindre.
4. Potatissorter som King Edward och Bintje.

Ni har väl inte missat Naturskyddsföreningens nya app, som innehåller mycket bra råd om att minska din miljöpåverkan och framför allt, minska din kemikalieexponering. Finns både för Iphone och Android!

Kemikalier i dricksvattnet?

Bild NN Norden.org

I Sverige är vi vana vid att bara öppna kranen i köket eller på toaletten och få rent dricksvatten. Men är det verkligen helt rent eller får vi i oss lite mer tråkigheter än vi tror? Hur renas vatten egentligen och varifrån kommer det? Dags att titta på en av våra vanligaste "livsmedel", något vi får i oss varje dag, "bara vanligt vatten"?

Vårt vatten idag kommer från olika sorters vattentäkter, exempelvis från en sjö eller ett vattendrag, eller från grundvattnet, via en källa eller brunn. Vattnet renas sedan i vattenverk innan det når våra hushåll., via olika ledningar. Vattenreningen sker oftast i flera olika steg.

Man brukar börja rena vattnet genom att större föremål silas bort i galler, och att pH-värdet justeras. Sedan tillsätts ämnen som gör att partiklar klumpar ihop sig och avlägsnas. Genom olika sandfilter silar man vattnet och gör en biologisk rening genom att nyttiga bakterier äter upp organiskt material som finns kvar. Till sist desinficerar man vattnet genom att tillsätta klor eller ozon innan det skickas ut i vattentorn och vidare till hushållen och företag genom ledningsnät.

I en rapport från Livsmedelsverket från 2009 nämns många av de ämnen som våra vattendrag idag innehåller; arsenik, bor, flamskyddsmedel, fluorider, ftalater, fenoler, mangan, uran, nitrater, toxiner, pesticider, PCB, Bisfenol, triklosan, läkemedelsrester samt olika ämnen från plastmaterial som till exempel fleece. I rapporten medges att man inte har full kontroll på halterna i vårt vatten och att halterna många gånger är betydligt högre än man trott, inte minst på grund av ökad miljöförstöring, ökad tillverkning av nanopartiklar samt ökad plast- och läkemedelskonsumtion.

I Dokument inifrån "Vårt smutsiga vatten" från september 2013, nämns att av de 33 000 kemiska substanser som förekommer i vardagsprodukter, testas dricksvattnet bara för ett trettiotal av dem. Nu har bekämpningsmedel, mediciner och andra kemikalier de senaste decennierna nått en nivå som enligt ny forskning och expertis gör vattnet direkt skadligt för de som dricker det. Men lagstiftningen släpar.

Kemikalieinspektionen varnar också för att det hormonstörande ämnet Bisfenol A kan finnas i dricksvattnet. Under åren 2007–2011 renoverades vattenledningar i nästan 3 000 lägenheter genom relining, där rören kläs i epoxiplast, ett billigare alternativ till hela stambyten. En granskning har nu gjorts för att utreda om det giftiga ämnet kan läcka ut från plasten till dricksvattnet. Enligt SVT har inspektionen funnit spår av bisfenol A i dricksvattnet vid åtta av de 22 lägenheterna.

Bisfenol A är tyvärr bara det senaste exemplet på en farlig kemikalie i våra livsmedel. Idag finns det mängder av exempel på hur kemikalier ena stunden kan anses vara ofarliga för att i nästa stund ses som mycket farliga.

Som exempel kan man ta de läkemedelsrester som hamnade i avloppsvatten. Länge ansågs de ofarliga men numera anses de skapa stora problem, inte minst när det gäller fortplantningsförmågan då olika preventivmedelsrester gör fiskar och groddjur infertila.

Sveriges radio har gjort ett program just om vatten där bland annat personal från Vattenverket i Norrköping menar att man kontinuerligt genomsöker dricksvattnet för vissa sorters kemikalier och läkemedelsrester och i mycket få fall funnit några rester.

Men forskaren Kristina Rudén menar att vattenreningen idag har genomgått mycket små förändringar sen 1900-talets början och idag inte är gjorda för alla de otaliga kemikalier som sköljs ut. Hon nämner produkter som shampoo, disk- & tvättmedel, hudvårdsprodukter mm som släpper ut mängder av rester. De späds sedan ut i olika sjöar och vattendrag och ställer till med mycket problem i naturen.

Så har vi ett bra dricksvatten idag? Jag finner väldigt lite fakta och underlag om att vårt dricksvatten skulle vara farligt för oss människor men däremot att vårt avloppsvatten påverkar vår miljö. Därför  ser jag ingen anledning att köpa ett renande vattenfilter till huset, undersökningar och artiklar hos bland annat Testfakta och Dagens nyheter visar istället på att vattenfilter (om man har kommunalt vatten) kan försämra vattenkvaliteten på dricksvattnet.

Däremot kan man ju fundera på sina val när det kommer till hygien- och städprodukter samt kläder. Kanske använda färre läkemedel, mindre fleece eller antibakteriella träningskläder. Att göra medvetna val för att minska kemikalierna i avloppsvattnet.

Och så en liten avslutande brasklapp för er som gillar vatten på flaska. Visste ni att att en liter vatten på flaska kräver 500 gånger mer energi än en liter kranvatten? Så ställ hellre en glasflaska med kranvatten i kylen som ni sedan kan ta med er! Vill man ha kolsyra finns det en stor marknad med kolsyreapparater, som även kan smaksätta vattnet.

Tips om kemikaliefri städning!

Naturskyddsföreningens Gröna guide tipsar här hur du kan städa så kemikaliefritt/miljövänligt som möjligt. Rengöringsmedel är ofta både ohälsosamma för dig och miljön, ta gärna en titt på innehållsförteckningarna på dina rengöringsflaskor. Ingen vacker syn va? Vissa medel bör man faktiskt använda skyddshandskar och munskydd till, inte minst om man har astma. Men det står inte på förpackningarna utan hos företagets säkerhetsdatablad, som man måste begära personligen.

 

Oftast räcker vanlig såpa, att putsa fönsterna med diskmedel är ett berömt knep o s v. Ta även en titt på apparna "Fiffiga frun" för gamla, hederliga husmorstips eller "Vara utan fara", en app skapad av forskarna Linda Mohlander och Ellen Ingre-Khans, vid Stockholms universitet, som tipsar om de vanliga produkterna i vår vardag och vad man ska tänka på när det gäller kemikalier.

 

Nedan ser ni ett städset hos Alvas hus, med essentiella oljor bland annat.

 

Ett lite TV-tips inför helgen!

Om ni inte har sett filmen 11th hour som handlar om vår planets miljöförstöring, tycker jag verkligen ni ska avsätta 1 1/2 timme till att göra det. Googla den, finns gratis att se via nätet. Den tar upp lite mer bredd än många kortare filmer och visar även på lite intressanta framtidslösningar och mycket intressant statistik! Ska se om den snart och nedteckna lite siffror, så ni får se vad jag menar. Tills dess, trevlig helg på er därute!

Kemikalier i textil!

I hemmets mysigaste vrår, vardagsrummet och sovrummet, har vi mycket textilier. Förutom soffor och madrasser finns det kuddar, filtar och gardiner. Detta har tidigare i min kemikalierensning inte gett mig huvudbry men efterhand som man läser på blir man fundersam. Vi tillbringar ju mycket tid i dessa rum.

Och om man rensar sitt hem på kemikalier vill man ju inte ha kvar de största bovarna.

Så hur mår våra tyger och textilier i hemmen?

Tygsoffor kan vara behandlade med smutsavvisande kemikalier, flamskyddsmedel, impregnerad och behandlad med antimögelmedel. Vissa kan innehålla spår av bekämpningsrester. Fyllningen är troligen syntetisk och kan innehålla många tråkigheter. Har du skinnsoffa i fuskskinn sitter du troligen på en hel hög med kemikalier, är din soffklädsel tvättbar kanske du slipper de smutsavvisande kemikalierna.

I sängen kan man, förutom flamskyddsmedel, hitta organiska lösningsmedel och härdningsacceleratorer. Många madrasser består av Polyuretan (skumgummi).

Innerkuddarna är ofta av polyester och vad är egentligen kuddfodralet i soffan gjort av?

Huvudkudden är kanske av polyester, dun eller ankfjädrar. I de två sista fallen har jag inte hittat något tråkigt om kemikalier.

Filtarna (om de inte är av ull) är troligen av polyester, bomull eller något kombinationsmaterial.

Och hur är det med gardinerna och persiennerna/rullgardinerna? Åtminstone jag har inte gett dem någon närmare undersökning men häromdagen när jag var i en stor textilaffär blev jag varse att en stor del av hemtextilen på metervara var coatade med både det ena och det andra som Teflon, PVC och Polyuretan.

På vilket sätt hör dessa kemikalier hemma på mina kuddar och gardiner? Jag har ju rensat ut dem från köket och barnrummet, vill jag då ha dem i vardagsrummet eller sovrummet?! Givetvis inte.

Så hur kemikaliebantar man bland textilierna?

Vi börjar med de vanligaste tygkemikalierna och vilka funktioner de har.

- Antibakteriella medel motverkar bakterier och dålig lukt i exempelvis sportkläder. Exempel på antibakteriella kemikalier är silver och Triklosan.

 

- Azofärgämnen används för att skapa klara färger. Vissa är förbjudna i EU, då de kan brytas ned till cancerframkallande ämnen. Förutom i tyg finns de i livsmedel.

 

- Bly används vid infärgning och till metalldetaljer. Påverkar hjärnan.

 

- Flamskyddsmedel används för att förlänga tiden innan en produkt antänds. Är skapta för att hålla hela varans livslängd. Bromerande flamskyddsmedel är en av de värsta kemikalierna och har hittats i dammtussar och bröstmjölken hos kvinnor.

 

- Fluorerande ämnen gör textilier smuts- och vattenavvisande. Är reproduktionsstörande och immunstörande och bryts inte ned utan ansamlas i naturen. Två vanliga varumärken är Teflon och Gore-Tex.

 

- Formaldehyd används till att förstärka fiberna, att vara smutsavvisande, till färgfixering och konservering. Det motverkar även skrynklor och krympning. Kan orsaka allergi och är cancerframkallande.

- Ftalater används som mjukgörare i PVC-plaster. Orsakar hormonstörningar och långvariga skador på hjärna, njurar och lever.

- Krom används vid garvning av läder och till vissa färger. Sexvärt krom orsakar cancer, hormonstörningar och mycket mer. Ni minns väl filmen Erin Brockovich?

 

- Nonylfenolextoxylat används vid tvätt, färgning och tryck vid produktion av textilier. Ger bl a nedsatt fortplantningsförmåga.

 

- Nickel kan förekomma i metalldetaljer på kläder och kan framkalla allergier.

 

- Polyuretan gör att tyger blir vattenavvisande men fortfarande andas. Vid tillverkningen kan det vara farligt men anses generellt att vara ofarligt och bättre än PVC. Finns bl a i kläder under namn som spandex, elastan och lycra. Jag har hittat uppgifter på att PU är extremt brandkänsligt och därför behandlas med flamskyddsmedel men också motsatsen, att det tål värme bra?

 

- PVC gör tyger vattenavvisande, förekommer bl a på möbeltyger som en beläggning, eller i kläder av lack och vinyl.

 

Jag hittar inga dokument som berättar huruvida kemikalierna kan sprida sig, hur länge de sitter i och vilka som är dokumenterat ofarliga, tyvärr. Så även om man märker en ökande medvetenhet hos vissa företag är det oerhört svårt att veta vad just den eller den produkten innehåller och hur farlig den är.

 

Några råd på vägen är:

 

- Välj ekologiskt, om möjligt. Finns det märkningar? GOTS-certifiering är bäst, men Öko-tex visar på åtminstone lite kontroll av produktkedjan, även om det inte är ekologiskt.

 

- Ull och bomull är i många fall bättre än syntetmaterial. Ull är t ex mindre brandfarligt och har ofta färre kemikalier.

 

- Lukta på produkten du köper och läs innehållsförteckningen tydligt.

 

- Var frågvis i butiken du handlar, hör vilka kemikalier som använts, om de har några alternativ osv.

 

- Förtvätta produkterna innan användning och vädra ofta i rummet.

 

- Undvik coatade tyger.

 

- Tänk på att tyget kan vara ekologiskt framställt men den berättar inte hur har infärgningen gått till.

 

- Ha hellre färre men bra textilier i hemmet.

 

- Låt sunt förnuft råda, hur medveten är företaget, vad har det för profil, hur ser priserna ut? Om företaget har en medveten miljöprofil och nämner kemikalier/olika miljösamarbeten/hållbara material osv är sannolikheten lite större att du får bra produkter med dig hem än företag som profilerat sig med superbilliga varor, staplade på varandra i en butik som stinker plast.