Sedan 1950-talet har kemikalierna i produkter ökat och idag används mer än 400 miljoner ton kemikalier varje år. Men få finns med i någon produkts innehållsförteckning och det är svårt att göra medvetna val som konsument. I våra hem, i våra kläder, mat, leksaker och skönhetsprodukter finns 1000-tals okända kemikalier. Dessa har genom forskning, visat på ett samband med många sjukdomar och allergier. Kemikalieindustrin är idag en av världens största industrier men behöver inte ta ansvar för de konsekvenser de skapar. Vi är omedvetet utsatta för en cocktail och lagstiftningen halkar efter. Det är inte meningen att nyfödda bebisar ska ha nästan 100 främmande kemikalier i sitt blod, att det finns flamskyddsmedel i bröstmjölken, att leksaker innehåller hormonstörande ämnen eller att skönhetsprodukter ska vara cancerframkallande. Det är dags att öka medvetenheten och bli en kritisk konsument.

onsdag 22 januari 2014

EU & regeringen blir tuffare mot kemikalier?

Under mars månad 2013 röstade EU-parlamentet för att, med siffrorna 489 mot 102, lagstifta hårdare mot hormonstörande ämnen. EU-parlamentarikern Åsa Westlunds förslag gör att parlamentet kräver att EU-kommissionen senast i juni 2015 lägger fram förslag om att förbjuda eller begränsa användningen av hormonstörande ämnen i människors vardag.

Deras viktigaste krav var en bättre och mer ambitiös lagstiftning för att skydda människors hälsa. De hade även krav på
  • Att det införs informations- och testkrav som gör att man får reda på vilka kemikalier som är hormonstörande.
  • Att det behövs gemensamma kriterier för vad som ska definieras som hormonstörande ämne.
  • Att kriterierna för vad som är ett hormonstörande ämne ska beakta eventuella kombinationseffekter (cocktaileffekter) och det faktum att människor under utveckling, till exempel under fostertiden, är extra känsliga.
  • Att ämnen som har likartad struktur som ett känt hormonstörande ämne också ska bedömas som hormonstörande om inte tillverkaren kan bevisa motsatsen.
  • Att hormonstörande ämnen ska betraktas som ämnen för vilka det inte går att fastställa tröskelvärden. Detta för att hormonstörande ämnen till exempel kan vara farligare i låga doser än i höga.

  • Kopplingen mellan hormonstörande kemikalier i exempelvis läkemedel, smink, plastförpackningar och leksaker och flera folksjukdomar är betydligt starkare än man tidigare trott, vilket forskningen bevisar gång på gång. Sjukdomar som cancer, diabetes, fetma, olika fertilitetsproblem är några av bieffekterna av ämnena.

    Så det är definitivt ett ljus i tunneln!

    Ännu en positiv nyhet är att regeringen nu trappar upp sitt projekt "På väg mot en giftfri vardag".

    Under November lade de fram sina förslag. Bland annat vill de minska kemikalieriskerna för barn, stärka befintliga kemikalieregler och ha en ökad miljöhänsyn av läkemedel. Regeringen anser också att takten i utfasningen av särskilt farliga ämnen måste öka samt att det behövs en handlingsplan för hantering av perfluorerade ämnen. Men de ligger i hård konflikt med EU-kommissionen.

    - Fick vi bestämma skulle det vara större fokus på barn, bättre konsumentinformation, mer kunskap och regleringar av cocktail- och lågdoseffekter och hormonstörande ämnen, säger Lena Ek.

    Varje år importeras 30 kg leksaker per barn samt 70 kg elektroniska varor per person i Sverige. Få av dessa uppfyller gällande lagstiftning eller kontrolleras kontinuerligt. Även textilbranschen behöver hårdare regler.

    - Det behövs till exempel fyra kilo kemikalier för att producera ett kilo t-shirts. Vi behöver fasa ut hormonstörande, allergiframkallande och cancerogena ämnen. I dag finns ingen särskild reglering för textilier i EU, säger Lena Ek.

    Då hoppas vi på tuffare tag hädanefter, inte minst för våra barns skull!

    Inga kommentarer:

    Skicka en kommentar