- Det är alltid glädjande när man hittar en blogg som vurmar för samma sak som en själv, nämligen att informera om det kemikaliesamhälle vi lever i. Därför vill jag rekommendera er att gå in på Kemikaliepappan och läsa lite, inte minst om de senaste inläggen om kemikalier i bilar och bilbarnstolar. Jag är också extra glad över att det är en pappa som bloggar, annars är den kvinnliga dominansen stor när det kommer till kemikalieoro.
- Hos Barn och kemikalier skrivs det om en föreläsning gjord av Ethel Forsberg, som var generaldirektör hos Kemikalieinspektionen mellan 2001-2010. Jag har tidigare tipsat om hennes bok "Makt, plast, gift och våra barn", som är mycket bra! En intervju kan ni dessutom se här! (tillgänglig fram till 16 okt)
Jag vill också hjälpa till att sprida kemikalieupproret, där samma bloggare skapat en poster man kan printa ut här & sätta upp/dela ut. Gör en aktiv insats!
- I början på september bjöd miljöminister Lena Ek och Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier in till ett seminarium för att diskutera frågan ”hur skapar vi ett giftfritt mode” . Fokus var på hur man kan återvinna mer kläder och hur man minskar kemikalierna i kläder. Ministern uppmanade både branschfolk och intresseorganisationer att vara med och bidra till återvinning av textilier och att ställa krav på textilproducenterna så att de inte använder farliga kemikalier i sin produktion. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet så frågan är definitivt högaktuell.
- Inte minst sedan KemI gjorde en analys av hudnära plagg i juni och det visade sig att dryga 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat. De plagg från de större klädbutikskedjorna på den svenska marknaden som testades innehöll inget nonylfenoletoxilat, som har misstänkt hormonstörande egenskaper. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater inom EU är förbjudet, men inte i importerade kläder.
- Efter stor påtryckning från bl a Danmark har nu EU-kommissionen beslutat att pålägga industrin krav på att testa kemikalier om de är hormonstörande eller kan skada hjärnans utveckling. Detta gäller kemikalier och blir framöver obligatoriskt för kemikalier som produceras mer än 100 ton/år. Den nya regeln förväntas träda i kraft i början på 2015.
- Däremot hävs Danmarks förbud gällande ftalater. Deras förbud var tänkt att starta 2015 men upphävs nu, efter påtryckning från EU.
tisdag 30 september 2014
måndag 22 september 2014
Barnens ytterkläder del 4: skor!
När man tittar på skobranschen slår det en att det är en bransch som nyligen vaknat till liv när det gäller kemikalier. Det tillverkas ytterst få ekologiska skor på marknaden idag och konsumenternas medvetenhet är låg. Det är liten fokus på kemikalier vilket är alarmerande.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
fredag 5 september 2014
Barnens ytterkläder del 3: underställ!
När man tittar på underställ finns det många olika material på marknaden. Fleece, ull, polyester m fl. Man bör vara medveten om att alla nyköp bidrar till den ohållbara konsumtionen. Så jag skulle vilja rekommendera begagnat. Men tyvärr, ur kemikalieperspektivet, är det ibland svårt att finna. Begagnatmarknaden för till exempel ekologiska kläder och ull är fortfarande liten.
Tidigare hade vi också egen textilindustri i Sverige, men den har, till största del flyttat utomlands och vi ser därför inte längre de miljöproblem som våra kläder skapar. Så även om jag vill rekommendera inhemskt, finns det en mycket begränsad marknad. Och då importerade kläder är rent för billiga, framstår ett hållbart plagg som alltför dyrt.
Lager 1 ska hålla kroppen varm och bör bestå av ett underställ i ull eller polyester, då bomull inte är värmehållande och suger åt sig fukt vilket gör att man tappar värmen. Ull- och polyesterfibrerna transporterar istället bort fukten.
Lager 2 ska isolera och bör vara av fleece eller ullfrotté som andas och släpper ut fukten och håller kvar värmen.
Nedan följer en guide för varje material:
Ull
Ull är ett material som är naturligt smutsavvisande och flamskyddande, därför behöver man inte tillsätta kemikalier för att få de effekterna. Ullen håller också värmen även när det är blött, till skillnad mot ex bomull och polyester. Många människor är känsliga mot ull direkt mot kroppen, då kan man testa ullsilke eller merinoull istället. Ullens nackdel är att den krymper vid tvätt och därför oftast får köras i 30 grader, vilket kan göra fläckar svåra att få bort. För att lösa detta har flera företag valt att tillsätta superwash till sin ull. Tekniken innebär att ullen doppas i polyamid, ett syntetiskt nylonmaterial, som fyller ut mellan fjällen, så fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Denna behandling är inte särskilt miljövänlig. Ullindustrin har också haft besvärande nyheter som mulesing, vilket idag de flesta företag tar avstånd mot. Vissa är allergiska mot ull, men frågan är om det är mot kemikalieresterna eller ullen i sig. I så fall kan man prova med så ”rena” ullplagg som möjligt: ekologisk ull, naturfärgad, inte superwash-behandlad.
Exempel på företag som säljer ren ull är bland annat Nöstebarn, Disana, Engel och Manymonth.
Exempel på företag som säljer ullkläder med viss blandning eller superwash är exempelvis Polarn & Pyret och Lindex.
Fleece: Ett material som är gjort av råolja, om det inte uttryckligen står något annat. Därför är det en ej förnybar råvara som grund. Mycket fleece görs av återvunna PET-flaskor, vilket är bra för miljön, men tveksamt ur kemikalieperspektiv. Forskare har också upptäckt att fleece, vid tvätt, avger mängder med mikroplastpartiklar som följer med vattnet ut. Detta kan inte reningsverken stoppa utan de följer med ut i haven och påverkar djur och natur. Det finns fåtal som säger sig vara allergiska till fleece, men frågan är om det är materialet i sig eller eventuella kemikalierester. De flesta av klädkedjorna säljer idag i huvudsak underställ och fleece.
Polyester, som är den vanligaste fibern som används i textilproduktion, innehåller också olja. Den är en syntetfiber som tillverkas på konstgjord väg. När polyesterfiber framställs används mycket energi, tre gånger mer än bomull och kemikalier tillsätts under hela proceduren. Polyester är däremot återvinningsbart, slitstarkt och tåligt för tvätt. Tyget absorberar också väldigt lite fukt. Underställ av polyester finns i de flesta butiker.
Summa summarum, jag känner personligen mer för ull, som är ett naturmaterial innehållande färre kemikalier. Men det är dyrare, behöver mer omsorg och det finns en mindre marknad.
Fleece och polyester är inte lika hållbart, men jag hittar inget underlag som befäster att det skulle vara farligt för oss människor att bära, så länge vi tvättar plaggen innan användning. Däremot används fler kemikalier under tillverkningen och livslängden tenderar att bli kortare.
Mitt val till mina barn denna höst, gällande underställ och tillbehör, blev Polarn & Pyret, bland annat på grund av den ekonomiska aspekten samt att begagnatmarknaden är relativt stor.
Tidigare hade vi också egen textilindustri i Sverige, men den har, till största del flyttat utomlands och vi ser därför inte längre de miljöproblem som våra kläder skapar. Så även om jag vill rekommendera inhemskt, finns det en mycket begränsad marknad. Och då importerade kläder är rent för billiga, framstår ett hållbart plagg som alltför dyrt.
Lager 1 ska hålla kroppen varm och bör bestå av ett underställ i ull eller polyester, då bomull inte är värmehållande och suger åt sig fukt vilket gör att man tappar värmen. Ull- och polyesterfibrerna transporterar istället bort fukten.
Lager 2 ska isolera och bör vara av fleece eller ullfrotté som andas och släpper ut fukten och håller kvar värmen.
Nedan följer en guide för varje material:
Ull
Ull är ett material som är naturligt smutsavvisande och flamskyddande, därför behöver man inte tillsätta kemikalier för att få de effekterna. Ullen håller också värmen även när det är blött, till skillnad mot ex bomull och polyester. Många människor är känsliga mot ull direkt mot kroppen, då kan man testa ullsilke eller merinoull istället. Ullens nackdel är att den krymper vid tvätt och därför oftast får köras i 30 grader, vilket kan göra fläckar svåra att få bort. För att lösa detta har flera företag valt att tillsätta superwash till sin ull. Tekniken innebär att ullen doppas i polyamid, ett syntetiskt nylonmaterial, som fyller ut mellan fjällen, så fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Denna behandling är inte särskilt miljövänlig. Ullindustrin har också haft besvärande nyheter som mulesing, vilket idag de flesta företag tar avstånd mot. Vissa är allergiska mot ull, men frågan är om det är mot kemikalieresterna eller ullen i sig. I så fall kan man prova med så ”rena” ullplagg som möjligt: ekologisk ull, naturfärgad, inte superwash-behandlad.
Exempel på företag som säljer ren ull är bland annat Nöstebarn, Disana, Engel och Manymonth.
Exempel på företag som säljer ullkläder med viss blandning eller superwash är exempelvis Polarn & Pyret och Lindex.
Fleece: Ett material som är gjort av råolja, om det inte uttryckligen står något annat. Därför är det en ej förnybar råvara som grund. Mycket fleece görs av återvunna PET-flaskor, vilket är bra för miljön, men tveksamt ur kemikalieperspektiv. Forskare har också upptäckt att fleece, vid tvätt, avger mängder med mikroplastpartiklar som följer med vattnet ut. Detta kan inte reningsverken stoppa utan de följer med ut i haven och påverkar djur och natur. Det finns fåtal som säger sig vara allergiska till fleece, men frågan är om det är materialet i sig eller eventuella kemikalierester. De flesta av klädkedjorna säljer idag i huvudsak underställ och fleece.
Polyester, som är den vanligaste fibern som används i textilproduktion, innehåller också olja. Den är en syntetfiber som tillverkas på konstgjord väg. När polyesterfiber framställs används mycket energi, tre gånger mer än bomull och kemikalier tillsätts under hela proceduren. Polyester är däremot återvinningsbart, slitstarkt och tåligt för tvätt. Tyget absorberar också väldigt lite fukt. Underställ av polyester finns i de flesta butiker.
Summa summarum, jag känner personligen mer för ull, som är ett naturmaterial innehållande färre kemikalier. Men det är dyrare, behöver mer omsorg och det finns en mindre marknad.
Fleece och polyester är inte lika hållbart, men jag hittar inget underlag som befäster att det skulle vara farligt för oss människor att bära, så länge vi tvättar plaggen innan användning. Däremot används fler kemikalier under tillverkningen och livslängden tenderar att bli kortare.
Mitt val till mina barn denna höst, gällande underställ och tillbehör, blev Polarn & Pyret, bland annat på grund av den ekonomiska aspekten samt att begagnatmarknaden är relativt stor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)