Sedan 1950-talet har kemikalierna i produkter ökat och idag används mer än 400 miljoner ton kemikalier varje år. Men få finns med i någon produkts innehållsförteckning och det är svårt att göra medvetna val som konsument. I våra hem, i våra kläder, mat, leksaker och skönhetsprodukter finns 1000-tals okända kemikalier. Dessa har genom forskning, visat på ett samband med många sjukdomar och allergier. Kemikalieindustrin är idag en av världens största industrier men behöver inte ta ansvar för de konsekvenser de skapar. Vi är omedvetet utsatta för en cocktail och lagstiftningen halkar efter. Det är inte meningen att nyfödda bebisar ska ha nästan 100 främmande kemikalier i sitt blod, att det finns flamskyddsmedel i bröstmjölken, att leksaker innehåller hormonstörande ämnen eller att skönhetsprodukter ska vara cancerframkallande. Det är dags att öka medvetenheten och bli en kritisk konsument.

lördag 19 juli 2014

GMO, en extra krydda i maten?

Genmodifiering är ett hett diskussionsämne världen över och det finns förespråkare på båda sidor, inte minst när man pratar om olika grödor som potatis och majs. Men det är svårt att få en helhetsbild och därför tänkte jag att det kunde vara intressant med en fördjupning angående detta.

GMO - översikt

GMO betyder Genetiskt Modifierad Organism och kan appliceras både på växter och djur. Människan har i alla tider, genom att korsa arter, försökt modifiera arter till att ha högre resistens, annat utseende eller andra egenskaper. Man kan se det inom blomsternäringen, hos rasdjur (katter och hundar bl a) samt inte minst, inom matindustrin. Därför pratar man ofta om genmodifierad mat.

Genmodifierad mat innebär att man förändrar arvsmassan som därigenom kan göra maten mer motståndskraftig mot sjukdomar, kyla, torka eller insekter. Man kan också ge maten högre näringsinnehåll eller göra den mer snabbväxande. Detta sker genom att man antingen tillsätter en bakterie eller en ny gen med de önskvärda egenskaperna.

Genmodifiering tillämpas idag på bland annat snabbväxande fiskarter, på försökskaniner, foder till djur, olika insekter samt grödor som soja, majs, raps och bomull.

Genom att genmodifiera djur och växter vill man uppnå större lönsamhet, öka produktionen, slå ut sjukdomar, minska svinnet o s v.

GMO i världen

I Sverige finns bara ett fåtal produkter på marknaden. Under 2012 lade BASF (tyskt kemikalieföretag) ner den svenska odlingen av den genmodifierade potatisen Amflora, efter digra protester. Idag pågår fältförsök av bl a hybridasp som har modifierats genetiskt för att klara torrare och strängare miljöförhållanden eller som är resistenta mot skadeinsekter, raps som är tolerant mot ett bekämpningsmedel och sockerbeta som har förändrats för att vara resistent mot ett mycket skadligt virus och ett bekämpningsmedel. All annan verksamhet än fältförsöken sker idag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att GMO hålls i till exempel ett laboratorium eller ett växthus för att förhindra att de kommer ut i miljön. Dessa GMO produceras för användning i läkemedel eller andra produkter. 

I EU finns dessutom den hårdaste lagstiftningen i världen och endast ett fåtal produkter är godkända.

Som exempel finns det några växtsorter som används inom livsmedelsproduktionen, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Det odlas genetiskt modifierade majs i Frankrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Tjeckien och Tyskland.Sammanlagt finns knappt hundra produkter som innehåller ingredienser från godkända genetiskt modifierade växter i EU.

Ungern har infört Europas striktaste GMO-lagstiftning och Grekland har förbjudit GMO helt.

Under år 2006 sade Vietnam, Kina, Iran och Thailand nej till import och produktion av GMO-ris.  I Indien förstördes GMO-risfält och 2011 avslog man godkännandet av en GMO- aubergine, den enda GMO-matgrödan det fanns en ansökan om odling för i landet. 

I Afrika har man, med växande befolkning och extremare väder, sett fördelaktigt på viss GMO, inte minst när det gäller grödor som majs. I Kenya pågår ett stort projekt där man tagit fram majs som bättre ska tåla torka. Den är tänkt att släppas under 2017, om försöken faller väl ut.

Över 90 procent av alla GMO-grödor för matproduktion odlas i fyra länder i Nord- och Sydamerika.
Fördelar & nackdelar med GMO

Fördelar:

- kan bidra till större matproduktion när miljöförståringen ger mer extrema väderförhållanden som torka, översvämningar mm
- kan minska behovet av besprutning av olika bekämpningsmedel
- kan minska matbristen i fattiga länder
- ökad lönsamhet
- minskat svinn
- slå ut sjukdomar

Nackdelar:

- hot mot den biologiska mångfalden
- risk för spridning till andra arter samt vilda arter
- svårt att förutse konsekvenserna
- att stora företag som Monsanto tar ut för höga priser för fröna och då riskerar att slå ut det småskaliga jordbruket

Monsanto är ett företag man ofta hör om, från kritikerna. Företaget tillverkar Roundup som ska vara säkert, enligt dem. Men de har varit i blåsväder många gånger, till exempel när de försökte sälja in en sorts soja som skulle tåla Roundup. Vad få visste var att sojan hade fått en extra gen som gjorde att den tålde bekämpningsmedlet. Få förstod också att GMO-sojan var utvecklad av samma företag som säljer Roundup.

Roundup består av ingrediensen Glyfosat som tar död på ogräs men även annan växtlighet, då  den inte gör någon åtskillnad på växter. Genom att så GMO-grödor resistenta mot Roundup (s k Roundup Ready) blir det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält  för att döda allt ogräs utan att påverka de resistenta grödorna. Efter massiva protester valde Monsanto att lägga ner försäljningen av GMO-grödor i Europa ifjol och senast i maj demonstrerade tusentals människor världen över mot företaget.

Kan man undvika GMO?

Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO ska märkas. På ett livsmedel kan det till exempel stå ”framställd av genetiskt modifierad soja”.

Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder behöver däremot inte märkas. För närvarande finns det inte något GMO-foder i Sverige. Däremot kommer nästan alla importerade kött- och mejeriprodukter från djur som ätit GMO. Svenskt Sigill eller KRAV garanterar efter kontroll på varje gård att GMO inte används i produktionen. 

I USA behöver inte genetiskt modifierade livsmedel märkas. Och inom EU tillåter man 0,9 procents inblandning av GMO-odlade grödor i livsmedel utan krav på märkning.

fredag 4 juli 2014

ROHS-direktivet, vad är det?

Ibland när man läser om kemikalier nämns något som heter RoHS-direktivet. Men vad är det egentligen?

Jo, RoHS betyder "restriction of hazardous substances" och började gälla 2006. Den syftar på att minska riskerna för människors hälsa och för miljön (inte minst vid avfallshantering) genom att ersätta kemikalierna:

- kvicksilver
- kadmium
- bly
- sexvärt krom
- flamskyddsmedlen PBB och PBDE

i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 1 ‰ av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,1 ‰. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig.

En annan tanke med direktivet var också att förbättra materialåtervinningen och göra den mer hållbar.

Från januari 2013 ersattes RoHs-direktivet med RoHS2 som hade ett par nya punkter. Detta för att
det rått osäkerhet om vilka produkter som omfattades av RoHS-direktivet samt att kraven har tolkats olika av länderna, speciellt när det gäller vilka produkter som omfattas.

Enligt Kemikalieinspektionens hemsida är de nya punkterna bl a:

- att det kommer omfatta fler produktgrupper. Från 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen.

- att nya kriterier har införts för undantag. Undantagen är nu tidsbegränsade till max fem respektive sju år, beroende på kategori.

- att från 2013 används CE-märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS. De krav som CE-märkningen ställer på företagen gäller nu även RoHS.

Däremot förbjuds inga nya ämnen och gränsvärdena är detsamma som i det ursprungliga RoHS-direktivet.