Just nu håller jag i ett stort projekt på två förskolor i min kommun. Det är dels min dotters förskola, dels en systerskola och projektet är att giftbanta förskolorna. Med stöd från en entusiastisk förskolechef och bra personal har jag sen i vintras börjat arbeta med denna uppgift.
Till min hjälp har jag, förutom min egna gedigna kunskapsbank, även det ovärderliga underlaget från Naturskyddsföreningen och deras inventering av förskolor från 2013. Så här ser mina erfarenheter, tankar och tips ut hittills:
- Jag började med att ha en genomgång på föräldrasamrådet, för att informera dem kort om hur det står till med kemikalierna i barnens vardagsmiljö. Alla tyckte att en förändring var viktig och vi bestämde oss för att gå vidare. Vi satte ihop en grupp bestående av mig, förskolechefen, en förskolepedagog samt ytterligare en medveten förälder.
- Därefter hade vi ett öppet informationsmöte för föräldrarna på båda förskolorna. Det kom ytterst få föräldrar och jag rekommenderar er att hoppa över denna punkt. Två mycket bra saker kom ändå ut av mötet. Det ena var att jag fick se att min powerpoint-presentation med information höll. Den var inte för svår, inte för tung, inte för lång och hade helt rätt fokus. Det andra var att vi la föräldrainformationen på paus och inriktade oss helt på att informera förskolans personal.
- Jag är därför just nu mitt uppe i det spännande arbetet att informera och utbilda förskolepersonalen. Jag har valt att dela upp informationen i två överskådliga delar, en med allmän information om kemikalier, hur ser världen, ut, kemikalieindustrin, barnens vardag, potentiella risker mm samt en strikt fokuserad på inventeringsdelen.
- Efter denna bit kommer vi att börja inventera båda förskolorna och min tanke är att jag ska vara med på samtliga inventeringar, för att få en bra översikt på hela förskolan. Därefter kommer vi arbeta fram en kortsiktig plan och en långsiktig. Det handlar ju mycket om ekonomi för förskolorna och att få en giftbantad förskola kostar pengar. Som ett första steg kan man rensa ut de värsta produkterna; mjuka plastleksaker, gammal elektronik, icke-leksakerna och ej CE-märkta leksaker. Därefter får man göra en prioriteringslista.
Jag rekommenderar er att läsa NSF "Giftfria barn leka bäst", den är suverän som informationsunderlag. Det är oerhört beklämmande att t ex läsa om åldern på många saker i förskolorna, 30 + är inget konstigt när det gäller leksaker, madrasser, möbler mm. Det är verkligen dags för en förändring och jag ser personligen fram emot en vår där det ska rensas och giftbantas!
Återkommer efterhand med uppdateringar hur det fortskrider!
tisdag 24 februari 2015
söndag 15 februari 2015
Kortfakta om kemikalier, astma och allergi!
Ibland snubblar man över intressant data som verkligen är lätt att ta till sig. Här kommer några fakta gällande kemikalier, astma och allergier, vilka jag definitivt tror har kopplingar med varandra.
Kemikalier
- År 2011 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,1 ton per person.
- År 2010 innehöll drygt 25 % av alla konsumenttillgängliga kemiska produkter allergiframkallande ämnen.
Astma & allergier
- 10% av Sveriges befolkning har astma.
- I länder med hög försäljning av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av astma.
- 40% av alla vuxna och 30% av alla barn i Sverige idag har någon form av allergi, vilket är en fördubbling på 30 år.
- Vanliga allergener är pälsdjur, mögel, pollen från lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg, fisk, nötter, stenfrukter.
- Risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergier har ökat från ungefär 1 till 40 procent under de senaste hundra åren. Och bara under de senaste tjugo åren har risken ökat 3-4 gånger.
- Skaffa många barn. Barn som har äldre syskon löper mindre risk att bli allergiska än barn utan syskon. Och barn utan äldre syskon som börjar på daghem före ett års ålder halverar sin risk att utveckla allergier jämfört med barn som börjar efter två års ålder.
- Djurkontakt minskar allergirisk. Allergier är hälften så vanliga hos barn som växer upp på jordbruk jämfört med andra barn. Intressant nog tyder flera undersökningar på att det främst är barn som har direktkontakt med djur som skyddas. Att enbart bo på landet räcker alltså inte.
- I övrigt rekommenderar man att man ska bo trängre och städa mer sällan (stick i stäv med kemikalierensningen).
- Sluta röka. Rökning ökar risken för att utveckla allergier, både för rökaren och omgivningen.
- En del forskare menar att amning skyddar mot allergi, men det är omtvistat och inte fullt belagt.
- Jag skulle personligen vilja addera "minska på exponeringen av kemikalier". Forskning har bland annat sett samband mellan förekomsten av PVC-golv och ökad risk för astma och allergi.
Kemikalier
- År 2011 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,1 ton per person.
- År 2010 innehöll drygt 25 % av alla konsumenttillgängliga kemiska produkter allergiframkallande ämnen.
Astma & allergier
- 10% av Sveriges befolkning har astma.
- I länder med hög försäljning av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av astma.
- 40% av alla vuxna och 30% av alla barn i Sverige idag har någon form av allergi, vilket är en fördubbling på 30 år.
- Vanliga allergener är pälsdjur, mögel, pollen från lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg, fisk, nötter, stenfrukter.
- De IgE-förmedlade allergierna som yttrar sig som astma-, hösnuva och böjveckseksem ("atopiskt" eksem) har ökat i alla västliga industrialiserade länder. Man kan tro att det rör sig om att man blivit mer medveten om problemen, men studier av allergier hos mönstrande värnpliktiga visar att det är en faktisk ökning.
- 4000 ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De mest förekommande är nickel (p g a håltagning i öron mm) parfymämnen och konserveringsmedel.
- 4000 ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De mest förekommande är nickel (p g a håltagning i öron mm) parfymämnen och konserveringsmedel.
- I Sverige och i andra rika västländer är allergi numera den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar.
- Risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergier har ökat från ungefär 1 till 40 procent under de senaste hundra åren. Och bara under de senaste tjugo åren har risken ökat 3-4 gånger.
Hur kan man förebygga astma och allergi?
- Skaffa många barn. Barn som har äldre syskon löper mindre risk att bli allergiska än barn utan syskon. Och barn utan äldre syskon som börjar på daghem före ett års ålder halverar sin risk att utveckla allergier jämfört med barn som börjar efter två års ålder.
- Djurkontakt minskar allergirisk. Allergier är hälften så vanliga hos barn som växer upp på jordbruk jämfört med andra barn. Intressant nog tyder flera undersökningar på att det främst är barn som har direktkontakt med djur som skyddas. Att enbart bo på landet räcker alltså inte.
- I övrigt rekommenderar man att man ska bo trängre och städa mer sällan (stick i stäv med kemikalierensningen).
- Sluta röka. Rökning ökar risken för att utveckla allergier, både för rökaren och omgivningen.
- En del forskare menar att amning skyddar mot allergi, men det är omtvistat och inte fullt belagt.
- Jag skulle personligen vilja addera "minska på exponeringen av kemikalier". Forskning har bland annat sett samband mellan förekomsten av PVC-golv och ökad risk för astma och allergi.
onsdag 11 februari 2015
Läkemedelsverkets syn på parabener!
Parabener är konserveringsmedel i bland annat skönhetsartiklar men även mat. Sedan i höstas är en handfull parabener förbjudna eller begränsade. Dessa är isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben, benzylparaben samt propyl- och butylparaben. Under 2014 och 2015 träder reglerna i kraft. De olika datumen är på grund av olika deadlines för nylanseringar kontra befintliga marknadsprodukter.
Läs mer på http://www.lakemedelsverket.se/parabener
Läs mer på http://www.lakemedelsverket.se/parabener
onsdag 4 februari 2015
En kemikalibantad och miljövänlig trädgård!
Nu börjar det så smått närma sig våren med trädgårds- & balkongliv och det kliar i många gröna fingrar. Men lika kemikaliebantat som hemmet kan vara, lika ohälsosam och miljöovänlig kan tyvärr trädgården vara, oftast p g a ren okunskap. Här kommer därför lite tips på vad man kan göra!
Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.
Med det sagt börjar vi!
Rabatter
- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.
- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.
- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.
- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.
- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.
- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.
Gräsmattan
- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.
- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.
- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.
Ogräs
- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.
- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.
- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.
- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.
- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.
- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.
-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.
- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.
Odling
Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.
- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.
- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:
- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.
- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).
- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.
- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.
- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.
Trädgårdsmöbler
- köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).
- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.
- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.
- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.
- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.
Trädäck/veranda/trätrall
- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.
- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.
Verktyg
- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.
- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".
Övrigt
- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.
Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.
Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.
Med det sagt börjar vi!
Rabatter
- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.
- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.
- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.
- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.
- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.
- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.
Gräsmattan
- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.
- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.
- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.
Ogräs
- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.
- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.
- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.
- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.
- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.
- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.
-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.
- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.
Odling
Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.
- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.
- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:
- Att jorden där växterna odlas och skördas är helt fri från artificiella bekämpningsmedel, och har varit det under minst 5 år.
- Att växterna hanteras manuellt vid sådd, skörd och ogräsbekämpning.
- Att inga artificiella bekämpningsmedel eller andra kemikalier använts i produktionen.
- Att fröerna endast transporteras i godkända förpackningar.
- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.
- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).
- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.
- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.
- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.
Trädgårdsmöbler
- köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).
- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.
- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.
- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.
- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.
Trädäck/veranda/trätrall
- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.
- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.
Verktyg
- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.
- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".
Övrigt
- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.
Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)