Sedan 1950-talet har kemikalierna i produkter ökat och idag används mer än 400 miljoner ton kemikalier varje år. Men få finns med i någon produkts innehållsförteckning och det är svårt att göra medvetna val som konsument. I våra hem, i våra kläder, mat, leksaker och skönhetsprodukter finns 1000-tals okända kemikalier. Dessa har genom forskning, visat på ett samband med många sjukdomar och allergier. Kemikalieindustrin är idag en av världens största industrier men behöver inte ta ansvar för de konsekvenser de skapar. Vi är omedvetet utsatta för en cocktail och lagstiftningen halkar efter. Det är inte meningen att nyfödda bebisar ska ha nästan 100 främmande kemikalier i sitt blod, att det finns flamskyddsmedel i bröstmjölken, att leksaker innehåller hormonstörande ämnen eller att skönhetsprodukter ska vara cancerframkallande. Det är dags att öka medvetenheten och bli en kritisk konsument.

måndag 27 april 2015

Giftbanta förskolan del 4, priolista och summering!

Efter att nu ha inventerat två förskolor summerar jag så här.

Båda dessa förskolornas största problem är att en stor del av leksakerna/interiören är så gammal. Då lagstiftningen blivit hårdare i flera omgångar har man missat bättre inköp helt enkelt. Jag gjorde digna listor och punkter i varje rum och sen hade förskolechefen, jag och pedagogistan en bra genomgång av mina punkter. Det finns mycket att åtgärda men förhållandevis stor mängd är ganska enkel att rensa ut. Gamla trasiga leksaker bör ju inte finnas ur säkerhetssynpunkt i vilket fall. Och mycket verkade barnen inte leka med ändå och då behöver man ju inte ersätta dem med nya kostsamma leksaker.

Man bör också vara medveten om att i en inventering får man fler nya frågor än svar, det är mycket saker som man behöver ta reda på material, fråga leverantören eller där man helt enkelt inte kan avgöra materialet och får gå på sunt förnuft osv.

Jag har inte rangordnat min prioriteringslista till förskolan tydligt, för vem avgör vilket som är mest farligt, mest förekommande, mest lekt med? Det skiljer sig åt. Och på vilken avdelning finns sakerna (småbarn eller 6-års), det tycker jag också påverkar. Och så har vi ju pengarna. Lite leksaker är ju betydligt billigare att rensa ut än att byta golv i hela fastigheten.

Detta var vad vi hittade och jag tyckte var viktigt att rensa ut:

- Barbie, Skrållan och My Little Pony från 80-talet i ftalatstinn luktande PVC, de flesta trasiga och gamla. Här tycker jag man ska slänga allt rakt av. Ersätt med ett fåtal nya dockor. My Little Pony och Barbie lekte barnen inte med ändå så det hade jag inte ersatt alls.

- Det fanns också många plastdjur som barnen lekte mycket med, från bl a Schleich. Kostsamt att ersätta allt, så till en start rådde jag dem att rensa ut alla figurer äldre än 2007 samt att rensa ut de med okänd ålder/okänt märke/eller som luktade.

- CD-skivor, DVD-skivor, kassettband, datadisketter, VHS-band och LP-skivor. Det satt som dekor, i mobiler, på väggar, det användes som pyssel och till lek mm. De CD-skivor som användes att lyssna på rådde jag förskolan att ha i slutna lådor där barnen inte kom åt dem. I övrigt rensa ut då de kan innehålla Bisfenol, flamskyddsmedel mm.

- Plast som luktar. Vi hittade olika plastleksaker: badankor, pyssel, tejp, McD-figurer, väskor,bollar mm varav vissa stank ordentligt. Bort med det! I ett skåp hittade vi t ex tre större plasthus, de två från Fischer Price (Little people, från 90-talet) luktade rejält medan det från Toys R Us från 2010 var av hårdare plast och inte luktade. Sådana situationer hamnade man i hela tiden och då tycker jag att man bör rensa ut det som luktar och behålla det sista huset, i avvaktan på ev ersättare i trä.

- Matburkar, barnmatslock, PET-flaskor, konservburkar. Det användes mycket förpackningar som leksaker. En del plaster som är livsmedelsanpassade är ok, andra inte. Konservburkarna bad jag dem ta bort, liksom barnmatslock äldre än 2013, samt Pet-flaskor med vätskor/pärlor i på småbarnsavdelningen. Jag ska ärligt erkänna att det kröp i mig när små barn (1-2 år) gick omkring med pet-flaskor i munnen, med limmad (!) kork och diverse innehåll..!

- Byggmaterial. Här pratar vi gamla slitna frigolitblock, bubbelplast, mattprover, byggrör, plastbitar mm. Rensa ut alltihop.

- Tvätta alla gosedjur och behåll dem som är CE-märkta och hela.

- Elektronik i alla rum var en sak vi också stötte på. Jag bad dem hålla vilorummen fria från elektronik och tills det var gjort, vädra en timme innan barnen skulle vila, varje dag. I övrigt att minska på ej nödvändig elektronik samt hålla dem i skåp när de inte användes.

- Och apropå vilorummen var de flesta madrasser av pvc-fodral med skumgummimadrass, rådde dem att ersätta det med åtminstone öko-texmärkta polyestermadrasser.

- Äldre träleksaker där färgen flagnade. Tyvärr fanns inte så mycket träleksaker men det som fanns kollade vi ca ålder, märke och färg. Brio-tågen var gamla (70-/80-tal) och flagnade färg så bad dem rensa ut och ersätta med nya. Då slipper de dessutom nickel och bly i metalldelarna.

- Pyssel. Märkningen på förpackningarna var ofta väldigt knapphändig. Här var många frågor att ställa till leverantören gällande färger, lim, plastrullar, klistermärken, pärlor mm. En snabbtitt i en av leverantörernas katalog resulterade i utrensning av plastpärlor (av styren), plastband (av pvc) mm.

- Utklädningskläder som biojuterier, handväskor, skärp, gamla mikrofoner mm, där bad jag dem rensa ut det som var av pvc, konstskinn eller metall. Det förekommer t ex mycket problem med nickel och bly i biojuterihandeln. I ett rum hittade vi en leksakscowboyväst i bomull med pvc-coating..!

- Leksaker som inte är leksaker fanns det gott om: lampor, vattenslangar, teflonpannor, inredningstyger, livsmedelsbackar. En del var i ok material, det mesta behövdes rensas.

- Sen hade vi mattor, soffor, bord och stolar. Det mesta var av trä och metall när det kom till stolar och bord, mattorna från Ikea (PVC-fria sedan 90-talet samt har inga bromerande flamskyddsmedel). Någon soffa behövdes byta ut, bl a för att den kom från offentlig upphandling och därför troligen är flamskyddsbehandlad. Det fanns få gardiner, inga förkläden (använde gamla skjortor/t-shirts)

- Slutligen var vi och tittade på tallrikarna, besticken och glasen. De djupa tallrikarna var av melamin, de flata av polykarbonat (Bisfenol), glasen var av okänd plast, liksom tillbringarna, förvaringsburkarna för torrvaror samt matlagningsredskapen. Melamin är inte bra men polykarbonat är betydligt värre. På den okända plasten skulle man kolla med leverantören. Resterande skulle man ta upp med kostchefen. Jag föreslog bambu som ersättning, i synnerhet för de flata tallrikarna.

Detta var vad vi fokuserade på i huvudsak. Det finns mycket mer, men det blir för mycket att skriva. Jag hade förmånen att inventera med två personer med hjärnkoll på leverantörer och mycket av materialet, vilket gör detektivarbetet för dem betydligt enklare. Men deras leverantörer lär ha en hel del att göra den närmsta tiden..! ;)




tisdag 7 april 2015

Giftbanta förskolan del 3!

Nu är första inventeringen gjord! Det var mycket intressant att omsätta sin kunskap i praktiken, att se hur verkligheten ser ut. Det som faktiskt chockerade allra mest var hur en förskola byggd i slutet på 70-talet aldrig renoverats. Insidan var alltså ganska sliten på sina ställen.

Det förvånade också att genomsnittsåldern på interiören, leksaker, möbler, madrasser var från 80-talet. Lika mycket som barnen drunknar i leksaker generellt idag, lika tomt var  på nyheter här. Bör tilläggas att förskolan ville främja kreativitet framför traditionella leksaker och medvetet höll igen. Men åldern på de leksaker som fanns var ca 30 år gamla och därmed potentiella kemikaliebomber.

Inventeringen tog nästan 5 timmar och då gick vi igenom drygt 1000 kvadrat och 6 avdelningar.

Så vad hittade vi då? Jo:

- skumgummimadrasser med PVC-överdrag
- "Skinn"soffor
- Ytterst få textilier
- Mycket äldre mjukplast i Barbie, pyssel, bollar mm
- Elektronik som tangentbord mm på småbarnsavdelningen
- Byggmaterial som rör, byggplast till borden, plastbackar, frigolit, stolar i plast.
- Pyssel som kassettband, plastlera, klistermärken mm

Jag fyllde i NSF lista och skrev separata noteringar över varje rum, vad som skulle prioriteras eller tittas på. Efter inventeringen hade vi sedan ett möte, där vi gick igenom hela listan och tittade på olika prioriteringar. Därefter ska dessa diskuteras med personalen. Vi hoppas på en bra utrensning!

Barnens saker, hur rensar man?

Först och främst, det finns många olika synsätt på hur mycket man ska rensa ut i barnens omgivning.

Vissa rensar bara ut leksaker i mjukplast, andra låter barnen endast leka med ekologiska leksaker. Inget är mer rätt eller fel än det andra, man får utgå från sin egen situation, ekonomi, ålder på barnen och på vad som känns bra för samvetet.

Personligen tänker jag så här:

- Hur ofta används saken? Som exempel har jag kvar saftmuggarna med lock i plast, samt melamintallrikarna som vi har på stranden 5 ggr/år men endast bambu/porslin att äta på/dricka ur som används varje dag här hemma.

- Hur nära kommer mina barn produkten? Våtservetter, shampoo, madrasser och kläder känns viktigare än regnskyddet på vagnen. Inomhusmiljön är mer prioriterad än utomhusmiljön då vi tillbringar 90% inomhus osv.

- Är det ekonomiskt försvarsbart att byta? Har vi råd? En fråga som är ack så viktig. Det är dyrt och inte särskilt vänligt mot miljön att byta ut ett helt hem. Vissa saker kan man köpa begagnade, andra kan man rensa ut utan att ersätta med annat, en tredje kan man ersätta det värsta och låta resten bero.

- Blir barnen lidande/utanför? Jag gillar t ex inte överbrukandet av i-pads/datorer/TV hos barnen idag och skulle helst vilja slänga ut dem men vi lever i ett digitalt samhälle, de behöver kunna teknik och kommer ha det som ett redskap i skolan mm. Så jag går den gyllene medelvägen och begränsar användandet till högst 30 min/dag, jag har inga barnspel på min mobil, jag stänger av wi-fi innan läggdags och vi har ingen elektronik i barnens sovmiljö (och knappt över huvudtaget på ovanvåningen).

Med det sagt kommer här lite handfasta tips att använda sig av när man rensar:

1. En leksak ska alltid vara CE-märkt. Då uppfyller den EU:s regler gällande mekanik, ljudnivå, brännbarhet, elsäkerhet, hygien och radioaktivitet. CE-märkningen garanterar dock inte innehållet av kemikalier då de flesta kemikalier är tillåtna och få stickkontroller utförs.

2. Leksakerna du köper ska handlas hos erkända leksaksbutiker, inte i lågprisvaruhus, på tivoli eller i suspekta småbutiker. Tänk också på att souvenirer, leksaker eller saker köpta utanför Europa har andra kemikalie- och säkerhetsregler.

3. Saker som inte är leksaker kan innehålla kemikalier som är förbjudna i leksaker. Barn bör t ex aldrig leka med gammal elektronik, byggmaterial, vuxenkläder/väskor/skärp (konstskinn är plast), förpackningar och dyl.

4. Reglerna kring leksaker skärptes under sommaren 2013. Nu tillåts inte att en leksak innehåller lika höga halter reproduktionstoxiska, mutagena eller cancerogena ämnen som tidigare. Det förbjöds även 55 allergiframkallande doftämnen i halter över en viss gräns. Köp därför inte begagnade leksaker som är äldre.

5. Använd ditt sunda förnuft, lukta på sakerna, känn och kläm. De ska inte lukta plast eller parfym eller annan konstig odör. Vid minsta misstanke om tråkigheter, köp inte leksaken.

6. Äldre träleksaker som flagnar färg kan innehålla bly, släng dem.

Lite produktinput:

- Babyleksaker av plast, undvik, även om branschen blir allt bättre. Är det någon gång man bör vara strikt är det nu, bebisar stoppar allt i munnen. Välj ekologiskt.

- Barbie, My Little Pony och dockor av mjukplast bör undvikas. Många är av PVC polyvinylchlorid) som är en hård plast från början, där man sedan tillsätter mjukgörare. Det finns bättre och sämre mjukgörare, men man har nu funnit att de nya mjukgörarna är lika farliga som de gamla som förbjöds 2007. Lukta på leksakerna, de ska inte stinka plast eller parfym. Köp saker tillverkade efter 2013, om ni inte kan skippa dem.

- Fisher Price, Littlest petshop, Playmobil, leksaker av hårdplast. Kolla med leverantören, en del av dessa produkter har haft problem med kemikalier. Lego (ABS-plast) ska vara ok. Genomskinlig hårdplast kan innehålla Bisfenol. Köp saker tillverkade efter 2013.

- Träleksaker som Brio, Kids Wood av nyare sort ska vara ok. Bl a har Brio fasat ut blyet i sina metalldelar. Annars finns det mycket ekologiska leksaker från bl a Plan Toys och Ever Earth.

- Böcker, fotbollskort, spelkort med plastad yta. Hör med leverantören gällande vilken plast de använder. Generellt har jag inte hört dem nämnas i något kemikaliesammanhang, vilket är bra.

- Elektroniska leksaker. Ha aldrig i sovrummet och om leksaken har synliga sladdar eller lödningsställen, lämna till återvinning.

- Gosedjur - står det flamsäkert eller är billiga "tivoli"-gosedjur, lämna till återvinning. Annars behåll men tvätta gosedjuren innan användning.   

- Hobbymaterial/hamapärlor, klistermärken, EVA-foam, färgpennor, lera - hör med leverantören av varan. Vilken plast är klistermärken gjort av? Välj ekologiskt/miljömärkt i den mån det går. Stryk endast Hamapärlor i god ventilation.

Vill ni att jag adderar något mer eller har egen information, hojta till!

onsdag 1 april 2015

Giftbanta förskolan del 2!

Efter ett längre blogguppehåll hoppas jag vara tillbaka. Har haft en tuff vår med yngsta dottern som varit konstant sjuk under 3 månader, vi har nog betat av tiotalet förkylningar, influensor, lunginflammationer och dessutom 7 nya tänder..! Så dålig sömn, alla rutiner ur spel och noll kvällstid har gjort att jag fick ta en liten time-out från Kemikaliekollen. Men nu hoppas vi på bättre tider! Med det sagt återvänder vi till mitt förskoleprojekt.

- Efter att nu ha utbildat alla förskolepedagoger och berättat om hur inventeringen går till är det snart dags för att omvandla ord till handling. Om drygt en vecka är det dags att inventera, ska bli spännande att se hur det ser ut. En positiv bieffekt är att förskolorna varit väldigt entusiastiska och redan tagit bort all gammal elektronik i leksakslådorna samt börjat rensa bildäck från gården.

- Jag har även skickat ut material till förskolechefen där han fått svara på diverse frågor om husen där förskolorna huserar; golv, rör, väggar, kranar mm, vilka material som finns mm. En intressant sak som då kom upp är att det finns många externa parter som påverkar; kommunens kostenhet, städservice, inköpsavdelning, IT-avdelning mm behövs briefas och ställas frågor till, vilket jag nu utarbetar frågeformulär till.

- Inför inventeringen har jag printat NSF:s samtliga frågeformulär/stödinformation/handlingsplaner, för att vara bra förberedd. Återkommer med mer information när inventeringen är genomförd!